Snart svänger det på Ångströmlaboratoriet

2020-01-31

Ångströmlaboratoriet ska få en ny attraktion. Studenter, lärare, forskare och andra nyfikna kommer snart att kunna hänföras av en speciell anordning i ett av de nya hus som just nu byggs vid Ångströmlaboratoriet. Här ska nämligen ”Foucaults pendel” installeras. Den består av en tung kula som pendlar i en 28 meter lång vajer fäst i taket. Med sin rörelse bevisar den att jorden roterar runt sin egen axel.

Illustration av hur Foucaultpendeln kommer att se ut i atriet i hus 10 på Ångströmlaboratoriet.
Foto/bild: PE Teknik & Arkitektur
Foucaults pendel i Panthéon i Paris.
Foto: Rémih, Wikimedia Commons

Den franske fysikern Jean-Bernard-Léon Foucault var den förste som med hjälp av experiment kunde bevisa att jorden roterar runt sin egen axel. Det hade vetenskapsmän anat redan på 1600-talet men nu kunde det bevisas. Foucaults första stora demonstration gjordes 1851 i Panthéon i Paris där han hängde upp en 28 kilo tung järnkula i en 67 meter lång järntråd. Kulans pendelrörelser visade den förvånade publiken att jorden faktiskt rör sig. Experimentet blev legendariskt och spred sig snabbt runt om i hela Europa. De första experimenten i Sverige gjordes några år senare på Uppsala slott – en lämplig plats med högt i tak.

Men nu ska alltså Uppsala snart få en egen permanent Foucaultpendel. Det har möjliggjorts genom en privat donation från Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

Initiativet till en pendel i Ångströmlaboratoriet kom från Mattias Klintenberg, professor i fysik.

– Han var eld och lågor inför idén att installera en Foucaultpendel i något av de nya husen och det är han som drivit processen framåt, berättar Johan Tysk.

Johan Tysk. Foto: David Naylor

– Och jag har alltid fascinerats av Foucaults pendel. Den väcker frågor kring hur sjutton allt kan fungera tillsammans och det är en illustration av hur samspelet ser ut mellan naturvetenskap och teknik. Det är en magisk manick som ger oss en känsla av att vara en del av något stort, säger Johan Tysk. Det känns roligt att få vara med och personligen bidra till detta med en donation!

Syftet med de nya husen vid Ångströmlaboratoriet är bland annat att förstärka den intellektuella miljön och stimulera sociala möten mellan studenter, lärare och forskare från olika ämnesområden.

– Det är viktigt att inte glömma bort det sociala, menar Johan Tysk. Därför känns det extra roligt för mig att få bidra till att en pendel kommer att placeras i centrum av det nya atriet i Hus 10. Det blir en samlingspunkt där ett flöde av människor ständigt kommer att passera. Kanske kan pendeln göra att folk stannar upp och reflekterar över ett och annat inom naturvetenskap och teknik?

Men det dröjer ett tag innan man kan få uppleva att det svänger i Ångströmlaboratoriet. Hus 10 med Foucaults pendel kommer att stå klart först våren 2022.

– Då hoppas vi att många kommer för att titta. Kanske kan vi bjuda in gäster och skolklasser så att de, med pendelns hjälp, får lära sig lite mer om hur jorden snurrar och naturen fungerar, menar Johan Tysk.

Anna Malmberg

Om Foucaults pendel

Jean-Bernard-Léon Foucault (1819 – 1868).

Foucaults pendel är uppkallad efter den franske fysikern Jean-Bernard-Léon Foucault (1819 – 1868). Pendeln består av en tyngd som är fäst vid en lång vajer och upphängd i ett tak eller liknande så att den kan svänga och rotera med så liten friktion som möjligt. Efter ett tag rör den sig inte längre i samma riktning som där den startade. Detta beror på att jorden under tiden har roterat runt sin axel.

Hur mycket pendeln flyttar sig efter jordrotationen beror på vilken latitud den befinner sig på. Vid de båda polerna roterar den 360 grader på 24 timmar, medan den vid ekvatorn inte roterar alls utan fortsätter att pendla i samma riktning ur en jordbunden betraktares synpunkt.

Numera brukar man förse anordningen med en elektromagnetisk drivning som tillför energi för att kompensera för energiförluster genom friktion i upphängningen och luftmotstånd.

Filmer:

Fler nyheter